Denna studies syfte a?r att underso?ka va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nstens bemo?tande och insatser utifra?n Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie anva?nds en kvalitativ ansats da?r vi har genomfo?rt semistrukturerade intervjuer med va?ldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtja?nsten. De studier som bero?r va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nsten a?r va?ldigt begra?nsade.

Fem Nyckelord: Förstalinjechef, förvÀntningar, utfall, tjÀnsteföretag, varuproducerande företag. Syfte: Att öka kunskapen om skillnaden mellan förstalinjechefens förvÀntningar inför den första chefspositionen och vad verkligheten sedan visar sig krÀva. Vidare vill vi fÄ nya perspektiv pÄ Àmnet, se det frÄn en ny synvinkel samt öka kunskapen kring ett omrÄde som vi anser saknar tillfredsstÀllande forskning. Metod: Vi har uteslutande anvÀnt oss av kvalitativ insamlingsmetod med hjÀlp av djupintervjuer. Vi har en hermeneutisk ansats och har strÀvat efter att uppnÄ en nÀrhet till respondenterna under intervjuerna. Teoretiska Perspektiv: Den teorin vi frÀmst anvÀnt oss av Àr Linda Hills bok; ñ€Becoming a Manager - How New Managers Master the Challenges of Leadershipñ€. Enligt hennes studie sÄ skiljer sig förvÀntningar och utfall markant Ät för nyblivna förstalinjechefer.

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

I Sverige finns idag ett stort utbud av konferensanla?ggningar och de flesta drivs av de stora hotellkedjorna, och i och med att marknaden a?r konkurrensutsatt a?r det viktigare a?n na?gonsin att differentiera sig. Fo?r att kunna go?ra detta och skapa ett merva?rde ma?ste konferensanla?ggningarna fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar fo?r att kunna skapa ett sa? attraktivt tja?nstekoncept som mo?jligt. Detta betyder att det a?r av vikt fo?r konferensanla?ggningar att fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar pa? konferensupplevelsen fo?r att skapa ett tja?nsteerbjudande som tilltalar ba?de beslutsfattare och konferensdeltagare.

Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.

Medan tjÀnsteföretag inte har förmÄgan att förutse alla problem, sÄ har demöjligheter att lÀra sig att hÀmta sig frÄn dem. Att strÀva efter att skapa kundnöjdhet Àr engrundlÀggande förutsÀttning för marknadsföring. NÀr en missnöjd kund vÀljer att reklamerahar företaget möjligheten att gottgöra kunden. Det har pÄvisats att kunders förtroendepÄverkas av hanteringen av kunders reklamationer. I vissa fall kan en god hantering skapa enrelation som blir starkare efter att kunden har reklamerat.

ForskningsfrÄgaPÄverkas kunders utvÀrdering av produkten vid införseln av olfaktoriska stimuli?SyfteVi har för avsikt att beskriva, analysera och diskutera om införsel av olfaktoriska stimuli pÄverkar kundernas produktutvÀrdering i en butik.MetodikUppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativansats och anvÀnder sig av deduktion. Metodi-kvalet beror pÄ att grunden till rapporten Àr baserad pÄ hypoteser som författarna har valt att pröva, med hjÀlp av ett fÀltexperiment.SlutsatsRapporten kommer till slutsatsen att doftstimuli inte pÄverkar kunders produktutvÀrdering vid införseln av olfaktoriska stimuli i en möbelbutik..

Kvinnor socialiseras till att visa ka?nslor, d v s att vara mer ka?nsloma?ssigt o?ppna a?n ma?n, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som a?r den emotion som a?r acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta go?r att socialisationen kan skilja sig fo?r pojkar och flickor.

I denna uppsats underso?ker jag anva?ndbarheten i SKL:s prenumerationsutskick utifra?n grund- antagandet att man beho?ver veta vad man ska ha texterna till fo?r att fo?rsta? dem. Jag fokuserar pa? tre faktorer som kan pa?verka texternas anva?ndbarhet: den na?rmaste kontexten; vilka genrer SKL skickar ut; samt vilka la?sma?l och fo?rva?ntningar pa? inneha?ll som texternas framsta?llning gynnar.Resultatet visar att texternas fo?rutsa?ttningar att bli la?sta och anva?nda inte a?r optimala. Detta beror bl.a.

.

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.

Vi kan alla lÀsa i media att det blir större utbud av butiker och varor pÄ marknaden och det bÄde pratas och skrivs om hur kraven ökar hos kunderna och att kunder krÀver mer av personlig kundservice Àn förut, nÀr de Àr i butikerna och ska handla. DÀrför mÄste varje butik med butikschef och anstÀllda göra nÄgot utöver den dagliga försÀljningen, för att locka till sig kunder men ocksÄ för att försöka behÄlla de befintliga kunderna. I dagens lÀge dÄ konkurrensen hÄrdnar i butikerna har vi valt att ta upp i denna uppsats, vikten av personlig kundservice i en butik. Vi har besökt de olika butikerna för att undersöka skillnader mellan kunders förvÀntningar och den faktiska upplevelsen i butiken, men Àven i förhÄllande till butikschefens uppfattning om kundens förvÀntningar och vad butiken levererar av personlig kundservice. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sambandet mellan det som butikscheferna uppfattar som personlig kundservice i deras butik, och vilka förvÀntningar och faktiska upplevelser, kunderna har pÄ personlig kundservice i butiken.

Denna studie Äsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag anvÀnder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien Àmnar Àven att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrÀdesvis anvÀnder sig av i kunskapsdelningsprocessen.Den undersökningsmetod som valts Àr en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som anvÀnds mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nÄ sina kunders kunskap Àr förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder.

Syftet med studien Àr att undersöka servicemedarbetares upplevelser och effekterna av mötet med dysfunktionella kunder. I dess förlÀngning Àr ocksÄ ett intresse riktat mot hur ett förebyggande arbete sÄvÀl organisatoriskt som arbetsmiljömÀssigt kan ske. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats i studien och samlat in data via Facebook genom en variant av vinjettmetoden. Vi har tagit del av sex berÀttelser frÄn medarbetare. Insamlad data har analyserats med utgÄngspunkt frÄn Directed Content Analysis.